Att bygga en relation.

Människans allra största problem är ovänskap !

Jag skall med all tydlighet säga, att odla och bevara en parrelation är ibland mycket svårt, beroende på att det handlar om samspel.

I en relation så är det ju minst 2 personer som berörs. Normalt så brukar man tala om det positiva med att vara två, vilket det naturligtvis är, men mer sällan är det att prata om vad man måste avstå från när man är två.

Det kan låta lite konstigt att jämföra tekniska samspel och funktioner med människans samspel och funktioner, men eftersom jag i hela mitt liv också jobbat med tekniska funktioner och felsökningar så ser jag väldigt många beröringspunkter. Det finns vissa ”passager” som man måste gå igenom för att nå det man önskar!

I mitt exempel så utgår jag ifrån parrelationen, även om det i princip är på samma sätt då det gäller andra vänskapsrelationer som exempelvis inom en släkt.

1. När det gäller att bygga en parrelation så är ju underförstått överenskommelsen och målsättningen redan klar genom vår förälskelse. Vi längtar efter att leva länge tillsammans, få ett bra liv.

2. Vad kan problemen och hindren vara för att nå vårt mål?

3. Vi måste va beredda på att hindren och problemen har ett pris.

4. Vilka verktyg och vilken hjälp har vi att räkna med för att lösa problemen och för att nå vårt mål?

Under förälskelsetiden, så är ju samspelet optimalt! Men varför är det så?

Man är då beredd att betala ett oerhört högt pris, eller snarare är priset väldigt lågt i förhållande till vad jag ser hos min älskade, därför äter jag gärna ”fisk istället för kött”. Inga problem – då!

Men vad är det för egenskaper som kärleken skapar i denna oerhört fina situation.

Ödmjukhet inför varandra!

Det finns en oerhörd kraft i ödjukheten. I ödmjukheten ingår generösitet, acceptans, ser det positiva i den andre mm.

Samtidigt måste man säga, att det tuffa livet har svårt för att behålla dessa positiva egenskaper. Förälskelsen lägger sig och livets verkliga sidor börjar träda fram.

Det börjar bli uppenbart att vi faktiskt är två människor med ofta helt olika bakgrund, värderingar och traditioner. 

Då börjar jag komma fram till min utmaning.

Det som nu är viktigt att förstå, är att det är samma ingredienser, samma verktyg som gäller nu som gällde under förälskelsetiden för att nå vårt mål ! Under förälskelsetiden ”fick jag det på köpet” det fanns där då helt naturligt.

Ett allmänt problem är, att i vårt individualistiska samhälle, finns det inbyggt i den individualistiska modellen krafter som gör att vi idag ofta har ”längre väg att gå” till att nå dessa ingredienser som ödmjukhet, generositet och acceptans. Man vill förverkliga sig själv och vill inte göra avkall på det jag vill!

Om man då spinner på och förutsätter att det är ju ”den andre” som måste rätta sig efter mig, då blir det naturligtvis problem.

Nu står man inför ett val, och det är här Nya Testamentet återigen visar sin styrka att hjälpa människan till att lyckas! Så här står det:

Underordna er varandra. Erkänn era fel och brister för varandra, då skall er relation upprättas! Men hallå! Det står ju att kvinnan skall underordna sig mannen. Jo det är sant att det står så. Men då skall man komma ihåg att Mannen har en skarpare och en större auktoritet att lyda, nämligen Jesus Kristus själv.

Mannens krav är att han skall älska sin hustru, och om man älskar, då underordnar man sig också! Det leder fram till samma sak!

Att det står så, hänger samman med den kulturen som fanns i det samhället då detta skrevs.

Jag är gång på gång faschinerad över Nya Testamentets logik.

Så här: Om jag gör tvärtemot, att jag aldrig erkänner att jag (gäller ju båda två) har fel och brister då kommer inte relationen att upprättas – punkt och slut!

Jag säger inte att detta är lätt. Men det jag säger är: Att Nya Testamentet har lösningen! Men hur skall man nå en punkt där jag blir mer ödmjuk, mer generös och få en större acceptans gentemot den andre?

1. Erkänn att du ibland tänker och gör fel.

2. Att bejaka den inre smärta som du kan känna, och förstå, att andra sidan smärtan finns ett annat liv!

Om man inte kan nå fram till en försoning, måste man i ödmjukhet samtala, inte diskutera, om problemet. Men sanningen kvarstår!

Det är genom ödmjukhet, generositet och acceptans som relationen upprättas precis som Nya Testamentet och Jesus lär oss! Det har ett pris att fortsätta, och stå vid varandras sida"!  Resultatet handlar om ett val emot det vi vill nå!

 Lycka till!